Jag läste just Anders Hallgrens artikel "till eftertanke" i senaste Hundsport och blev så otroligt rörd och glad. Rubriken är "Tv lär oss att rycka och slita i koppel". Och det är så sant. Faktum är att man mer och mer ser hur hundägare är dominata och rycker i koppel, man anser att kadaverlydnad och en hund som går i slakt koppel är det enda rätta. För några år sedan var ju dessa "nannyprogram" så otroligt populära och då såg man samma trend i barnuppfostran. Det skulle vara hårt och man skulle lära barnen att sitta på "stolen" så fort de gjorde något som inte var bra... Idag är det kärlek, uppmuntran och närvaro som är receptet, och fantastiska böcker som "Fem gånger mer kärlek" har tagit över.

Jag hoppas att vi kommer dit i hunduppfostran också snart. En hund ska vara glad och busig och 99% drar i kopplet. Men det är ju inte hela världen! Att ha det så är ju hundra gånger bättre än att ha en hund som är väldigt lydig men initiativlös, för vill man ha det så kan man ju skaffa sig en sköldpadda istället...  Det viktigaste är ju att man trivs ihop och har kul! Hunden ska känna att man är nöjd med den som individ, annars kommer man inte långt i en relation. När man har en dålig dag (hu, det man ju ofta tyvärr...) så ta med en näve köttbullar på promenaden och ha som mål att bara ha så kul som möjligt, hoppa på stenar, leta godis och busa. Fokusera på det positiva. Det kräver en del av oss som människor men det ger reslutat. Det är mitt mål för dagen kan jag säga!

Och till sist, om ni inte gjort det så LÄS Anders Halllgrens insändare i HUndsport sidan 19. Otroligt tankeväckande.

Nu ska jag vara postitiv och visa mina barn och hundar hur mycket jag uppskattar dem!

Fridens vänner, jag antar att jag kommer få mig några smällar efter detta inlägg... Ha ha ha!

kram Åsa