Faktiskt så har det varit en riktig toppenhelg! I vår familj har vi en särskilt händelse som vi alla längtar till under året, nämligen Stolpaloppet. För er som inte vet kan jag meddela att Norge är ett land som är väldigt välkänt för oss i familjen då min extramamma Camilla kommer därifrån. Det betyder att hon har en familj i ett annat land och för att hålla kontakten måste man ju också samlas ibland. Alltså myntades en tradition, nämligen en årlig sammankomst. Då alla i Norge är hysteriskt vältränade, sportintresserade och dessutom tävlingsmänniskor så var dessa bitar tvungna att finnas med. Allså uppfanns Stolpaloppet. Stolpaskogen är skogen mellan min pappas hus och vårt hus och det är ca 5 km. Eftersom min pappa inte gör något halvdant finns allt med Stolpaloppets logga, dvs nummerlappar, flaggor och diverse sportprylar. Varje år avslutas loppet med en fest, där mängder av vin konsumeras. Varje år vinner samma Norrman, som oftast inte ens är svettig eller anfådd efter 5 km. För att värma upp springer han milen innan loppet och för att varva ner springer han milen efter loppet... Puh! Varje år lämnar svenskarna återbud till själva loppet pga diverse skador, men deltar mer än gärna i festen ;-)

Varje år är det också ett tema på festen efter loppet, i år var det Riddare & Prinsess tema (okej, jag erkänner... det var jag som föreslog temat...). Detta måste ju självklart tas på stort allvar och planeringen var i full gång för en månad sedan. Jag fick leva ut alla mina prinsessdrömmar och hade en kjol som svärmor sytt i rosa satäng och guldtyll, plasttiara med blinbling och rosa fjädrar och mängder med glitter... Linn hade världens finaste prinsessklänning och var söt som socker. Attila hade klätt ut sig till Tempelriddare och hade byggt ett svärd på verkstaden som var ca 1,5 m (jaaa, det är faktiskt så att ju större desto bättre...). Leo hade en fin riddartröja som han fått i julklapp och långkalsonger. Attila hade dessutom tillverkat en hjälm av en tratt (en sådan som man har på hundarna när de inte ska slicka sig) som han sprejat i guld. Skitballt!

Alltså, där kommer vi till festen utstyrda till tusen. Överallt vimlar det av riddare och prinsessor och så fastnar mina ögon på min pappa, som är utklädd till prinsessa! Hjälp!! En skäggig prinsessa med kulmage, i rosa satängkjol (nästan exakt likadan som min fast kort) och med rosa tights, peruk och en tiara på svaj! Shit alltså, jag dog nästan. Vet inte om jag vågar visa bilder... En skitkul fest i alla fall, som involverade både lekar och en massa god mat. Och trötta som tusan var vi dagen efter :-)

Och så hände det också en massa trevliga hundsaker... Marie med Daisie T var på Gotland och ställde några dagar. Tee fick sitt livs första 2:a men knep också BIM en dag! Där ser man hur det kan gå, utställningsresultat kan verkligen variera... Men en tvåa ska hon definitivt inte ha! Superkul att hon faktiskt blev BIM en dag, och då var det ingen dålig konkurrens! GRATTIS MARIE!!

Och så Emma och Conny... Vad kan jag säga. Om man vet vilken resa det har varit och vilket otroligt jobb Emma lagt ner så förstår man vilken enorm bedrift detta är. Conny är en kanonhund med en fantastisk kapacitet men har också behövt en hel del passivitetsträning för att fungera, och det har Emma och Christian gjort på precis rätt sätt. Jag är så imponerad!! Jag är övertygade om att ni kommer att nå ert mål med att vara i etlitklass 2010!! Jag blev så glad när Emma ringde att jag kom av mig... efter jag lagt på luren var jag tvungen att hoppa och skrika och så gråta en skvätt... Visst är resultatet kanonkul, men mest av allt är jag så glad för att han har hamnat hos en matte och husse som är så otroligt stolta och glada över sin hund. De har lagt ner sin själ och all ledig tid på honom och älskar honom till döds. Kan man bli lyckligare som uppfödare?

Kram & hej