Jag har fått många frågor om hur det går för lilla Dollan. Det värmer hjärtat att många bryr sig! Så här ligger det till just nu. Nu har hon haft sin transfixation i 7 veckor. Från början sa de att hon skulle ha den 6-8 veckor, beroende på läkningstid. Det ser jättefint ut men det har inte riktigt läkt ihop ännu. Så troligtvis måste hon ha ställningen över påsken. Vilket kanske är lika bra för vi ska till landet i påsk. Och benet är ju vara extra känsligt precis när ställningen är borttagen. Hon har klarat sig riktigt bra tycker jag, även fast man ju är noijig av naturen och haft hjärtat i halsgropen flera gånger. Och det bästa av allt... Benet är helt rakt, ser precis ut som det andra!! Fantastiskt :-)

Det som jag verkligen tror har hunderlättat är att hon har fått gå på benet hela tiden. Det blir ju inte lika jobbigt då. Vi är uppe i 20 min promenader 4 ggr per dag, och det gör ju sitt till. Men nu lääängtar vi efter att ta bort ställningen och sätta igång med rehab, så stumpan blir bra!

Här kommer lite bilder på hur det ser ut. Ställningen är inlindad på insidan av benet, så att det inte ska skava på andra benet. Hon är förvånansvärt opåverkad och kan både sitta och ligga utan problem.

Kram och hej!

Det är hon faktiskt. Otroligt trygg, balanserad och vänlig. Hon är en på miljonen. Det tycker barnen också, hon är favorit nr 1. Varje morgon säger vi godmorgon till hundarna och både Leo och Linn sätter sig och ger Rox en puss och en klapp. Leo har börjat massera Roxane, väldigt väldigt försiktigt stryker han händerna över henne. Hon älskar det, njuter riktigt. Vilken lycka att få växa upp med hundar!